torsdag 17 december 2015

Tanken om tid i Malawi



Ja, vad kan man säga om uppfattningen om tid i Malawi. Den är inte den samma som i Sverige.

Tid i Malawi är flytande, obestämd form. Allt tar lång tid. Att vänta är inget dåligt. I Sverige ska vi vara så effektiva vi bara kan. Hinna tvätta,  städa,  laga mat och göra räkningarna - samtidigt.
Här kan det ta tid med ett samtal, att vänta i kassan, vänta på mat. Ingen här verkar tycka att det är konstigt.
Daniel och några kollegor var ute på ett uppdrag och åkte ut till en liten by ca fem timmar bort. När de kom fram så hade de som bor där tyvärr inte tid med mötet som var bokat i förväg. Så de fick åka tillbaka hem igen i fem timmar. Hade det hänt i Sverige hade man ju varit vansinnig. Men ingen blev arg. De tog det som om det var helt normalt och okej. Bara boka ny tid. Ingen såg det som om det var "bortkastad" tid.

Jag försöker acceptera det nya tänkandet om tid. (Och om att höra av sig) Förra måndagen skulle jag börja volontärarbeta. Det var bestämt att vi skulle höras på onsdagen eller torsdagen veckan innan för att  förbereda inför min start. Inget svar på ons eller tors. Måndagen blev inte min start men jag fick tag på min chef som sa att han ska ringa upp. Med lite hjälp från Daniel så får vi tag på honom på onsdagen.  Han säger att jag får börja måndagen veckan efter. Han kommer att hämta mig kl tio.
För säkerhets skull ringer jag på måmdagen kl nio och frågar om jag ska ta med något och om det blir kl tio. Det är dålig täckning och rasslar mycket.  Men han säger att han ska ringa upp... Hör inget på hela måndagen. På tisdagen känns det nästan pinsamt att ringa, men jag ringer vid tio tiden. Han sitter i möte men lovar att ringa när mötet är slut. Onsdag idag - mötet verkar fortgå (inget samtal än). Det kändes för jobbigt att ringa idag så jag skickade sms, jag skrev att jag gärna kommer till kontoret innan jul, att han verkar upptagen och att jag kanske kan få ett nummer till hans kollegor på kontoret som jag kommer att jobba med. Fick faktiskt ett svar om att han ska plocka upp mig i eftermiddag. Jag svarade att det blir bra och att om han får förhinder så ska han höra av sig. Det lovade han. Min fråga är, i Malawisk tid - Hur lång är deras eftermiddag? När klockan blev 17.45 smsade jag att vi får ses imorgon. Han svarade att det blir bra.


Börjar att acklimatisera mig till värmen.  Nu börjar nästa acklimatisering - tiden.


lördag 12 december 2015

Jag tog tjänstledigt och drog till Afrika.

Min sambo Daniel fick ett projektjobb i Malawi. Så jag tänkte att detta äventyr får jag inte missa. Dåligt med internet, så försöker skriva fort och så ofta det går...

Jag har svårt att beskriva hur annorlunda allt är. Första dagen i Malawi skulle vi åka buss till vår stad Mangochi. Enklast är att åka minibuss. Vi hittade en buss som gick dit vi ville och hoppade på. Bussarna åker inte förrän dom är fulla. Med full menas inte de nio platserna den är byggd för. Vi åkte när det satt 16 vuxna och fyra barn.

Jag märkte att det var några som gick av när fler kom på. Daniel sa att de har vissa personer som sätter sig i bussarna så att de ser fulla ut. Så att människor väljer att ta den bussen som "kommer åka snart".

 Det är inte alltid lätt att välja buss. När vi kom till busstationen så var alla som myror på en sockerbit. Det var hög ljudnivå, folk ropade, pekade, drog i en, drog i vår packning, ville bära våra väskor till den bussen de ville att vi skulle åka med. Det var tur att jag hade med mig Daniel som varit med förr. Jag var helt chockad. Under resan mötte vi poliskontroller och då fick chauffören böta för att bussen var överlastad. (De pengarna är inkl i din biljett) Då går chaffören ut bakom bussen. Ger över pengar till polisen lite snyggt, så är det bara att åka vidare.

 Ja, det är en av de lite annorlunda sakerna som är här. Men oj vad roligt! :)